GASDETEKTERING - XYLEN

Xylen, dimetylbensen, är ett kolväte som har stora kemiska likheter med toluen. Xylen kallades tidigare xylol. Tre olika isomerer av xylen finns, nämligen orto-xylen, meta-xylen och para-xylen. Xylen ingår bland annat i vissa lösningsmedel. Xylen är, som namnet dimetylbensen antyder, besläktat med bensen; xylenmolekylen består av en bensenring där två väteatomer är utbytta mot metylgrupper. Summaformeln är C₈H₁₀.

Egenskaper
Xylen är en färglös vätska vars lukt känns vid 20-40 ppm (nuvarande hygieniska gränsvärde är 50 ppm). Ångtrycket är 0,6-1,1 kPa
(= 5-8 mmHg). Ämnet består av tre ämnen, de tre isomererna 1,2-dimetylbenzen eller orto-xylen, 1,3-dimetylbenzen eller meta-xylen och 1,4-dimetylbenzen eller para-xylen. Isomerblandningen framställs genom upprepade extraktioner eller destillationer av lätta petroleumfraktioner. Den består av
4-20% orto-xylen, 44-60% meta-xylen,
12-20% para-xylen och 17-23% etylbensen.

Användning och tillverkning
Liksom för toluen används den helt dominerande mängden av dessa aromatiska kolväten som motorbränsle eftersom bensin innehåller cirka 10 % xylener.

Den globala kapaciteten för framställning av ren xylen var 1990 16 600 000 ton. Detta används som lösningsmedel för avfettning/rengöring och i kemiska produkter men också till stor del för ytterligare separering i de tre isomererna genom destilleringar och fraktionerad kristallisering. 1990 var världskapaciteten för orto-xylen
2.700.000 ton varav 95 % användes för syntes av ftalsyraanhydrid. Kapaciteten för para-xylen var 8 200 000 ton av vilket 2/3 gick till dimetyltereftalat och 1/3 till tereftalsyra. Meta-xylen efterfrågas i betydligt mindre mängd, 200 000 ton 1990, till bland annat isoftalsyra. Alla tre isomererna är råvaror för syntes av specialkemikalier som vitaminer, läkemedel, smakämnen etc.

I Sverige används importerad ortoxylen för framställning av ftalsyraanhydrid (till ftalater).

Isomerblandningen xylen används som lösningsmedel i en rad produkter där god lösande förmåga och relativt snabb avdunstning krävs. Jämfört med toluen är mängden xylen lägre i lim och bilvårdsprodukter men avsevärt högre i färger. Även i denna användning minskar mängden för varje år

ATEX Gasdetektorer finns för 2 st explosionsklasser enligt nedan:

Zone 1 finns med eller utan display

Anläggningens hölje är så beskaffat att tändning och förbränning inom höljet av förekommande explosiv gasblandning inte fortplantas till explosiv gasblandning utanför höljet och att höljet därvid kan uthärda  uppkommande explosionstryck utan att skadas.

I Zone 1 får man räkna med att en explosiv atmosfär kan uppstå vid normal drift i processen men att närvaron är relativt kortvarig.

Materielen skall inte vara en tändkälla i normal drift eller vid ett fel.

EEx nA är icke gnistalstrande utrustning.

I Zone 2 behöver man inte räkna med att explosiv atmosfär uppstår under normal drift, och om den uppträder sker detta sannolikt sällan och kortvarigt.

Materielen skall inte vara tändkälla i sin normala drift.

Information om LEL och explosionsfara

EEx-d ATEX Protection Class

EEx-n ATEX Protection Class