GASDETEKTERING - VÄTGAS |
||||||||||||||
|
||||||||||||||
Den utbytbara detektorn "X-CHANGE" förvandlar omkalibrering till en barnlek:
X-Change support garanterar ett pris baserat på förbrukningen av detektorns kapacitet. För varje okalibrerad detektor som returneras till AP, får Du en kredit för den outnyttjade kapaciteten hos detektorn. Läs mer > |
|
|||||||||||||
|
||||||||||||||
Rättsliga krav och säkerhetskrav Produkter som AP levererar uppfyller och överträffar den nya europeiska standarden EN 50545. Säkerhetsfunktionerna kontrollerar de anslutna varningsenheterna på funktionalitet och öppen krets - dag och natt. (Nivå SIL2 enligt EN 50271). |
||||||||||||||
Snabbt och enkelt utbyte av detektor
|
![]() |
|
||||||||||||
![]() |
|
|||||||||||||
H2 - Vätgas Precis som namnet antyder så blir det en stor knall när gasen antänds. Restprodukten från den våldsamma reaktionen är vattenånga. Vid förbränning av väte i luft bildas förutom vatten en del andra ämnen, främst kväveföreningar. I en bränslecell kan man omhänderta energin som bildas vid reaktionen med luftens syre utan att få andra restprodukter än vatten. Flytande väte används i raketmotorer, med flytande syre som oxideringsmedel. En hel del väte används inom petroleumindustrin när man "uppgraderar" fossila bränslen. I Fischer-Tropsch-processen framställs kolväten från vätgas och kolmonoxid. Ett annat stort användningsområde för väte finns vid produktion av ammoniak. I den så kallade Haber-Boschprocessen blandar man kväve och väte som utsätts för högt tryck och hög temperatur varvid ammoniak bildas. N2 + 3H2
Ammoniaken kan sedan användas för att tillverka till exempel gödsel. Vätgas används även när man producerar saltsyra, metanol och när man härdar fetter. Explosionsfara Denna undre gräns kallas LEL (Lower Explosive Limit). Explosiva gaser blir inte explosiva förrän de uppnår ett visst blandningsförhållande med luft som är unikt för varje gas. Därför har varje explosiv gas sin egen specifika LEL-nivå. Detektorer för explosiva gaser kalibreras för att ge varning vid ett på förhand inställt larmvärde, långt under LEL-nivån Man indelar detta i ett mätområde 0-100% LEL. Vilket betyder 0-100% av den undre explosionsgränsen. Exempel: Detta innebär att man vid koncentrationer under 4 vol % ej löper någon risk för explosion För att man skall ha en säkerhetsmarginal på sin sida har man i Sverige i SIS-standard fastställt att som farlig koncentration skall man betrakta en gas/luftblandning överstigande 25% av LEL-värdet
|
|
|||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
Vätgas |
||||||||||||||
|
||||||||||||||
Vätgas brinner/exploderar i gas/luftblandning mellan 4,0 till 75 vol %. Vi betraktar 10% av LEL för larmnivå 1 (förvarningslarm) och 20% av LEL för larmnivå 2 (skarpt larm) som lämpliga larmpunkter för explosiva gaser. |
||||||||||||||
Förvarningslarm blir larmpunkt 1, som skalas in med 1V=10% vid 0-10Vdc reglersignal. Skarpt larm blir larmpunkt 2, som skalas in med 2V=20% vid 0-10 Vdc reglersignal. Dessa larmpunkter skall skalas in i DUC:en eller gascentralen. För detektorer med reläutgångar är dessa förkalibrerade till angivna nivåer som grundinställning. Vanligtvis aktiveras larmpunkten 1 vid 10% av LEL och alarmpunkt 2 larmar med fördel närmare LEL (typ katastroflarm). Man kan naturligtvis ställa in andra värden som larmpunkter. Det viktiga är att larmpunkterna alltid aktiveras innan LEL uppnås. När LEL-koncentrationen överskrids finns det heller ingen risk för explosion eftersom syrehalten då har blivit för låg för att en förbränning skall kunna inträffa.
Hur många detektorer behövs i en stationär anläggning? En detektorer per 100m2 samt komplettering med detektor vid de platser där läckage kan uppstå.
|
|
|||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
ATEX Gasdetektorer finns för 2 st explosionsklasser enligt nedan: Zone 1 finns med eller utan display ATEX Gasdetektorer för Zone 1 är i explosionstät kapsling EEx d Anläggningens hölje är så beskaffat att tändning och förbränning inom höljet av förekommande explosiv gasblandning inte fortplantas till explosiv gasblandning utanför höljet och att höljet därvid kan uthärda uppkommande explosionstryck utan att skadas. I Zone 1 får man räkna med att en explosiv atmosfär kan uppstå vid normal drift i processen men att närvaron är relativt kortvarig. Materielen skall inte vara en tändkälla i normal drift eller vid ett fel. ATEX Gasdetektorer för Zone 2 är i utförande Non-sparking EEX nA EEx nA är icke gnistalstrande utrustning. I Zone 2 behöver man inte räkna med att explosiv atmosfär uppstår under normal drift, och om den uppträder sker detta sannolikt sällan och kortvarigt. Materielen skall inte vara tändkälla i sin normala drift.
|
|
|||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||||||||
|
||
E-post: ewert@automatikprodukter.se | Dir: + 4631-287205 | Vx: +4631-287202 |