|
SO2 Svaveldioxid
Svaveldioxid är en färglös gas med en karaktäristisk doft som bildas
när svavel eller ämnen innehållande svavel (t.ex. olja och kol)
förbränns.
Svaveldioxid släpps ut från pannor som eldar med svavelhaltigt
bränsle och det är bland annat denna gas som ger upphov till så
kallade sura regn som försurar sjöar och marker.
Svaveldioxid bildar tillsammans med vatten svavelsyrlighet.
Svaveldioxiden är retande för ögon och slemhinnor.
Luktgränsen är 0,5 ppm.
Redan vid några ppm kommer de första besvären och vid en bit över
100 ppm så är det direkt farligt att exponeras för gasen under
längre tid.
Ännu högre koncentrationer är livsfarliga redan efter en kort stund.
Förgiftningssymtomen kan komma långt senare varför det är viktigt
att en person som utsatts för gasen uppsöker läkare.
Hygieniska gränsvärden:
-
Nivågränsvärde = 2 ppm
-
Takgränsvärde = 5 ppm
Larm sättes lämpligen efter dessa gränsvärden med nivågränsvärdet
som första larmgräns och takgränsvärdet som andra larmgräns.
Sensorplacering
Svaveldioxiden är ungefär 2 ggr så tung som luft vilket innebär att
den kommer att sjunka mot golvet. Man bör alltså placera
detektorerna lågt.
Utrymmen som är lågt belägna bör övervakas då stora koncentrationer
kan samlas upp där.
Referenser |
