GASDETEKTERING - SYRE (O₂)

Syrebrist
En av de vanligaste orsakerna till dödsolyckor på grund av gaser är att syrekoncentrationen sjunker.

Det kan till exempel ske när någon annan gas läcker ut och tränger undan syret.

Människans egna varningssignaler för syrebrist är ej tillförlitliga.

Symptomen smyger sig oftast på och offret märker ej något förrän det är för sent.

Kvävningssymtomen är andnöd, ökad andningshastighet, avtrubbad reaktionsförmåga och försämrad muskelkooordination.

Syrekoncentrationen i luft är normalt 20,9%.
Tabellen nedan visar vad som händer med syrekoncentrationen när en annan gas spär ut luften:

Symtom på syrebrist visas redan när koncentrationen sjunker under 17% O₂.

Sjunker O₂ koncentrationen ytterligare 2-3% innebär detta livsfara.

Larmgränser för sjunkande gaskoncentration sätts till 18-19%.
Andra orsaker till att syrgashalten kan sjunka är bland annat:

• Förbränning av något, vilket konsumerar syret

• Korrosion av något reducerar syrekoncentrationen

• Syrekonsumtion på grund av andning i täta utrymmen.

Problem uppstår vanligen i instängda utrymmen såsom tankar, tunnlar etc.

Olje- och gasindustri
I normalt stängda utrymmen som tankar, containrar, pontoner mm. Kan korrosion ha gjort att syrehalten ha sjunkit till låga värden.

En arbetare som går in i ett sådant utrymme kan avlida omedelbart.
Därför är det viktigt att först kontrollera syrgaskoncentrationen i utrymmet.

I vissa fall kan även andra gaser vara närvarande, både giftiga och explosiva, varför ett bärbart instrument som mäter flera olika gaser samtidigt kan vara nödvändigt.

Innan man kliver in i exempelvis en tank så bör man kontrollera syrekoncen-trationen i tanken med en bärbar gasvarnare.

Under jord
I tunnlar t.ex. avlopp och andra utrymmen under jord kan syrgashalten sjunka av olika anledningar.

Dessutom kan andra både explosiva och giftiga gaser ha bildats på grund av biologiska reaktioner.

Exempelvis CH₄, (Metan), H₂S (svavelväte), CO (Kolmonoxid).

En förbränningsmotor under jord kan förbruka syret och lämna kolmonoxid efter sig.

Läckage av olika gaser kan innebära att dessa, på grund av att de är lättare eller tyngre än luft, samlas upp i olika håligheter.

När någon ger sig in i en sådan utan att först kontroller med ett instrument så kan det leda till omedelbar död.

Sensorns placering vid syreövervakning
I de fall man vill övervaka syrekoncen-trationen i ett rum är det viktigt att ha i åtanke vilken gas som kan komma att tränga undan syret.

Exempel på gaser som kan tränga undan syret och därmed orsakar kvävning är de inerta gaserna, t.ex. Nitrogen (kväve) Argon, Helium, Koldioxid som används vid olika processer inom industrin, sjukhus etc.

Viktigt att nämna här är att koldioxiden förutom att den tränger undan syret även är giftig i sig.

Om det föreligger läckage av till exempel krypton, som har högre densitet än luft och kommer att sjunka, så bör syrgasdetektorn placeras lågt.
Om en gas med lägre densitet än luft, t.ex. helium, läcker ut så bör alltså syrgassensorn placeras högt.

Om syret i ett rum riskerar att förbrukas av någon form av förbränning så kommer syrekoncentrationen att minska likartat i hela rummet vilket gör att sensorplaceringen här ej lika kritisk som i de ovanstående exemplen.

Höga halter av syre
Om syrekoncentrationen i luften ökar så ökar risken för brand dramatiskt. Allt brännbart kommer att bli betydligt mycket mer lättantändligt.

Larmgränsen sätts till 23% O₂.
Inandning av höga syrehalter under en längre tid kan vara skadligt.

Referenser

• Gas

• Sjukhus
   

IP65, Standard - väggutförande

IP65, Kanalutförande

IP65, Syredetektor med display

IP54

Low cost IP44

	IP
	Kapslingsgrad	Datablad	Prislista

Kompatibel med olika typer av bussystem

Gascentral för 1 till 2 sensorer (1 st inbyggd)
med reläutgångar för 4 st larmnivåer, intern summer, operatörspanel och display

Varningsljus för syredetektorer

Gasalarmskylt för syrgasdetektor

Varningssiren för syrgasdetektorer

Kombinerad varningssiren och blixtljus för syrgasdetektorer

ATEX Gasdetektorer finns för 2 st explosionsklasser enligt nedan:

Zone 1 finns med eller utan display

Anläggningens hölje är så beskaffat att tändning och förbränning inom höljet av förekommande explosiv gasblandning inte fortplantas till explosiv gasblandning utanför höljet och att höljet därvid kan uthärda  uppkommande explosionstryck utan att skadas.

I Zone 1 får man räkna med att en explosiv atmosfär kan uppstå vid normal drift i processen men att närvaron är relativt kortvarig.

Materielen skall inte vara en tändkälla i normal drift eller vid ett fel.

EEx nA är icke gnistalstrande utrustning.

I Zone 2 behöver man inte räkna med att explosiv atmosfär uppstår under normal drift, och om den uppträder sker detta sannolikt sällan och kortvarigt.

Materielen skall inte vara tändkälla i sin normala drift.

EEx-d ATEX Protection Class

EEx-n ATEX Protection Class