Explosionsfara
Ett flertal olika gaser används för uppvärmning i en eller annan
form.
Exempel på vanligt förekommande brännbara
gaser är naturgas (metan), gasol, bensin och vätgas.
Alla dessa gaser har unika brännbara
gas/luftblandningar.
Gasövervakning har till syfte att varna för
oönskade och okontrollerade utsläpp av dessa gaser
innebärande explosionsfara
När det gäller övervakning av explosionsfara
koncentrerar man sig helt och hållet på den undre gränsen av det
brännbara området.
Denna undre gräns benämns enligt följande på
olika språk:
-
Svenska: UB (undre brännbarhetsgränsen)
-
Engelska: LEL ( Lower Explosive Limit)
-
Tyska: UEG (Untere Explosive Grenze)
För att man skall ha en säkerhetsmarginal på
sin sida har man i Sverige fastställt att som farlig koncentration
skall man betrakta en gas/luftblandning överstigande 25% av
UB-värdet.
Betrakta 20% av UB som lämplig larmpunkt för
explosiva gaser
Exempelvis brinner Metan (Naturgas) i
gas/luftblandningar mellan 5,0 – 14.0 volym %
Undre brännbarhetsgräns och
lämplig larmnivå för några gaser. |
Gas |
UB |
Lämplig larmpunkt |
Metan |
5,0% |
1,0% (= 10.500ppm) |
Gasol |
2,1% |
0,4% (= 4000ppm) |
Vätgas |
4,0% |
0,8% ( = 8000ppm) |
Självklart kan man ha andra värden som
larmpunkter.
Vanligen används två larmpunkter, där den ena
aktiveras vid 5 eller 10% av UB och den andra med fördel larmar
närmare UB (typ katastroflarm).
Det viktiga är att larmpunkterna alltid
aktiveras innan UB uppnås.
Kontinuerlig mätning av producerad gas
Genom kontinuerlig övervakning, även i stickprovsform, kan man
mäta att producerad gas håller sig inom de ramar man fastställt.
Behovet kan finnas till exempel för kontroll
av svavelväte i naturgas eller metaninnehållet vid bio- eller
rötgasproduktion.
Undvikande av onödigt långa driftsstopp
Tidig läckagevarning är en förutsättning för ett bra
förebyggande underhåll.
Att upptäcka läckagen i tid innebär att
reparationerna kan utföras planerat och inte som en otrevlig
överraskning med produktionsbortfall och till och med
försäljningsbortfall.
Uppskattade kostnadsbesparingar
De uppskattade kostnadsbesparingarna bygger (tyvärr) på ett
resonemang där man antar ett tänkbart läge av en olycks- eller
katastrofsituation och kostnadsberäknar denna.
Personskador
Personskador är ett exempel på uppskattade kostnadsbesparingar
som kan vara svåra att beräkna.
Explosion, syrebrist och farliga
koncentrationer av giftiga gaser kan leda till personskador.
Förutom allvarliga personliga konsekvenser
för alla inblandade kostar skadorna företagen mycket pengar
(skadeersättningar, nyrekryteringar etc.)
Nedan följer flera exempel på uppskattade
kostnadsinbesparingar som borde vara lätta att beräkna:
Egendomsskador
Okontrollerad förbränning – läs explosion – av brännbara gaser
kan leda till omfattande egendomsskador.
Större utsläpp av ammoniak kan skada
livsmedel i ett kyllager.
Driftsstopp
Ett larmande gasövervakningssystem förkortar/avhjälper
driftsstoppen eftersom problemen uppmärksammas på ett mycket tidigt
stadium.
Utan gasövervakning uppmärksammas gasläckagen
ibland inte förrän skadan är skedd vilket kan leda till dryga
kostnader och inkomstbortfall.
Personalomsättning
En dålig och osäker arbetsmiljö leder till högre
personalomsättning vilket ökar rekryterings- och
inskolningsomkostnaderna.
Försäkringspremier
En hög säkerhet i riskfyllda verksamheter kan ge bättre
försäkringsvillkor.
Böter och fängelsestraff
Att se till att man håller sig inom lagar och förordningar
minskar otvivelaktigt riskerna för böter.
Detta tankesätt är idag en verklighet när det
gäller miljöfarliga verksamheter med stränga myndighetskrav.
Förutom inbesparingar av ovan nämnda
slag kan en bra marknadsförd säkerhetspolitik, där
gasövervakning ingår, skapa goodwill gentemot anställda, myndigheter
och kringboende med ökad leveranstrygghet för företagets kunder.
Referenser |